utvriden
1,tu,3
Fantastiskt
misserabelt
perfektion
smärtfritt
uthärdad
plågsamt
Varför ska jag lyssna? När alla håller tyst.
Varför ska jag prata? När ingen lyssnar.
Varför ska jag göra nånting av det ovanstående när man kan läsa om fräsiga grejer på aftonbladet?
rymd.
Jag finner rymden intressant.
På olika sätt, på vissa sätt.
Jag vet antagligen mindre än du gör. Men jag har iaf ett program där jag kan åka runt i rymden. Det har inte alla...
Jag komponerar och komprimerar.
Jag hör allt strömma. Musik är oftast mer än vad man hör och jag älskar musik.
Dagens ord:
Raggmunk, munkavel, bilring, kry, tystnad & abstinens.
Pirr Pirr i magen av ingenting alls.
Jag är inte ens kär eller något? Det bara känns så... Väldigt lustigt, förklara för mig cheese.
Jag vill samlas! Vara med dom jag vill, helst fler än jag vet, så att jag känner mer!
Det händer delvis imorgon. Jag längtar....................
spott.
STOPPA MACKAN FULL MED STRÖM!
Den ska eldas av värme så att den blir frasig och god!
Den ska smöras upp så att den blir saftig och god!
Den ska få lite skinkis så att det blir asgott!
Den ska få tre körsbärstomater på sig så att det blir "nyttigt men gott"!
BORSTA BORSTA tänderna! lägga upp under zelip.
Sätta sig ner, musik eller spel? vad säger man?
varsågoda! hugg in.
Nej jag tror att jag ska plinga ett par toner så att ni får något utav mig.
vilse!
Har ingenstans att ta vägen i mitt tomrum!
Fastnar i snön, tittar på min röda porrlampa som jag fått idag utan att se det!
Mina fötter spinner och ingenting tar mig ingenstans.
Jag är glad för det jag har, jag kunde lika gärna varit född i Afrika! Vad hade jag gjort då?
Antagligen inte suttit och bloggat med en mage som skriker av kaffe som jag förtärt.
Huset brann upp&ner
Fy vad jag är glad att jag lever just nu! I Denna tid! Även om mänskligheten är förstörd så är jag glad.
Jag ser den för vad den är, jag ser dess potential och dess inre.
Jag förstår och jag ser, jag ser och jag gör ingenting åt det för att det finns inte mycket att göra.
Jag gör det jag kan, jag lever. Jag finns för att vara öppen mot allt och alla.
Provar grejer, säger saker, letar efter sånt jag inte letat efter förr
Jag är glad.
jag känner massor av bra folk. Tack : *
trött
jag är trött.
OCH!
jag blir trött när man frågar saker till någon men dom inte svarar.
Det är som att någon skulle gå fram till mig och bara "hallå?" och jag står och tittar i motsatt riktning.
Men jag vet att han/hon är där.
syndare
myspys och psykadeliska saker
makt
If I could just leave my body for the night:
Then we could be dancing
No more missing you while I'm gone
There we could be dancing
And you'd smile and say, "I like this song"
And when our eyes will meet there
We will recognize nothing's wrong
And I wouldn't feel so selfish
I won't be this way very long
To hold you in time
Then we could be dancing
No more missing you while I'm gone
There we could be dancing
And you'd smile and say, "I like this song"
And when our eyes will meet there
We will recognize nothing's wrong
And I wouldn't feel so selfish
I won't be this way very long
To hold you in time
I Blommorna.
Ut och in ur huvudet!
Fast. Lös. Sörja
Lökring, Bilring, Vigselring.
Jag är trött på att vara fast i en dimension där möjligheterna är så små! Ge mig allt det där jag drömt om!
L I V !
Förstår man vad detta går ut på, så förstår man att detta nuet är ingenting värt.
Det är bara första varvet.
Allt kommer snurra utom synhåll för de som väljer att inte förstå.
Dags för lite ord!
Gunnar är en man.
En man utan gränser, han har upplevt det mesta.
Han har varit utomlands, han har druckit alkohol, rökt cigaretter och ätit sushi.
Många skulle säga att han inte är rädd för förändring, medans han själv inte ser sig som något annorlunda.
En dag vaknar Gunnar på sin soffa, sätter sig upp med filten i sitt knä och kliar sig i huvudet.
Han kommer inte riktigt ihåg vad som hände igår.
Han kom hem från kontoret klockan sex med en pizza (capricciosa), satte sig vid bordet i sitt kök och åt.
Begav sig mot datorn för att spana in om någon budat på hans cykel han lagt ut.
*SVART*
Han tycker att allting han lever i känns overkligt. Han tror inte vad hans ögon viskar till honom!
Dom har ljugit för honom förr och han uppskattar det inte.
Han sätter sig ute på balkongen som han delar med resten av våningen och blir varmt välkomnad av Hans som ger honom en varm kopp kaffe. Han tittar ut över området och undrar vad som blev av det ställe han en gång älskade så mycket.
Utan att tänka sig för så yttar han sig.
-Ja det här stället är ju inte vad det brukade vara.
-Hur menar du då?
-Jo men titta bara, allting är i ständig rörelse mot förändring, en negativ förändring.
-Så kan man ju se på det, men tror du på det sjunde varvet?
-Sjunde varvet? Vad snicksnackar du om?
-Detta är början på något så mycket mer. Något du inte än har förståelse för... Vi som sett det vet vad vi menar
-Detta är inte kaffe va?
-Nej du vet nog vad det är egentligen. Du dricker just nu upp ditt gamla liv och så fort du har kissat ut det så kommer inget du vet vara det samma.
-Tack gode gode gode gode gode gode...
punk'd
Jag ligger i min säng och kollar på Sunny Standup och tycker det är asbra!
Då smäller någon in dörren på mitt rum med ett läskigt smile.
Han springer fram till mig och skrattar jättemycket. In springer folk med kameror i händerna och lampor på dom för att se i mitt mörka rum. Han som sprang in i rummet har mörkt hår, är ganska smal och har på sig kläder som ser ut att vara ifrån 70talet. Det är Ashton Kutcher.
Han säger till mig
"You've been punk'd! Your whole life is a prank that we made for a televisionshow!"
Mitt liv är ett avsnitt av punk'd.
magskrik
Min mage skriker på mig. Jag ber den lugna ner sig.
Jag tittar på dig, låtsas dock som att jag tittar på någonting annat. Jag lyssnar på när du pratar i telefon med din kompis och försöker förstå vad ditt namn är. Du säger det inte så jag har ingen aning tyvärr. OJ! du såg mig, så jag himlar lite med ögonen för att undankasta det som just hänt. Jag smyger mig fram och du reser på dig och ska börja gå. Ditt namn är Pontus. Jag heter något annat som är påhittat.
På tåget hem kollade biljettanten min biljett och gick vidare.
Hon kom tillbaka efter nästa hållplats och skulle kolla nya resenärers biljetter. Saken var bara att hon var jättenoga med att inte låta någon smita förbi. Så hon tittade jättenoga på alla som satt i vagnen.
När hon kom fram till mig så tittade hon på mig jättelänge. Jag tänkte
"Hur ska jag kunna säga till henne att jag redan har visat min biljett utan att använda mig av ord?"
Jag tittade på henne, öppnade min mun en aning och snurrade mitt huvud 360 grader runt min egen axel.
resonemang
Tappad unge i the bad karl.
Kalle kallas henne.
Post Stol Yxa Kors Ost Soppa
Jag gillar Eves jacka. Eves jacka gillar nog mig.
Nog om den!!!
Sprickor i väggen. NU går jag härifrån efter jag tittar på den skånska trafiken
liv i en spegelbild
När jag satt och åt min nylagade middag tänkte jag på Kristoffer Appelquist. Han gör mig glad och fin.
Jag tänkte "kan jag bli komiker tro?"
Jag började fundera kring saker man kunde säga och iochmed att jag är något av en man med liknelser så slog en liknelse mig som ett slag ifrån himlen.
"Livet är lite som ett spädbarn som inte gnäller när det behöver bajsa, samt att det inte har blöja. Man vet aldrig när det skiter sig"
Sen tänkte jag kring hur många som hade skrattat åt det där? 1? fyra kanske?
Därför lägger jag av att skriva som jag vore normal och fortsätter skriva i ord istället för sammanhang.
guldiga sladdar in i mitt huvud, guld leder ström bäst så att det är lika bra att vänja sig vid allt inströmmande.
Man kan ju alltid ge upp? Men inte jag, man låter ju som ett psykfall med självmordsviljan. Det har varken du, jag eller någon på planeten jorden eller inuti planeten jorden.
Man undrar ju vart ifrån allt kommer ifrån. Det är ungefär där jag slutar tänka på det, det är fan inte lönt. Låt det vara tills du får det sagt till dig. Då kan du veta, men inte förän dess.
Röda vågiga linjer under min text, jag bryr mig inte. Detta är min blogg och jag gör vad fan jag vill
framtid.
framtid, dåtid, ta en bulle för bövelen!
Jag ligger i min säng, omsvärjad av overkligheten.
Livet pulserar hastigt förbi mig och det finns inget jag kan göra.
Acceptans:
Humlornas melodi är som svalornas surrande.
Jag undrar just nu vad jag borde göra. Antagligen sova...
Men jag vill inte, vill så mycket mer.
Något mer än att leva, Något mer än att sova, Något mer än att finnas.
Du tittar men du ser inte.
Big Pun hjälper mig ur livets verklighetsgrepp.
Jag tar mig till ett annat ställe, ett ställe där ingen vill nå mig.
Nej men det var verkligheten.
Skratt & Applåder
snärt
Vinden snärtar i ansiktet. Små tunna snöflingor landar men studsar lika snabbt bort.
Mitt hår är otämjt och spretar åt alla håll.
20 minuter var allt vi fick, 20 minuters väntan var vad vi fick genomgå för att komma dit.
Ställer mig i kö, kommer på att jag inte vill. Det är inte lönt
Vegetarisk ost.
Så går det när man sover och tappar bort kuddarna
Hallå där Herr Gårman!
Jag ser hur ni sjunker ifrån mig. Det är inte det minsta snällt, man går iväg i tvåkommafem dagar och sen så är det borta.
Besviken kille med korkskruvslugg.
Ett rum som skakar av skratt är ett bra rum. Det är ett rum där jag sitter brevid två bra vänner och skapar musik.
Där var jag, mitt i allt, i musikens famn och kaotiska armar. Piano, orgel, trumma, basgång, övergång, herr gårman.
SKAAAK! texten blev sne-.-
Det var en jättebra dag som varade i 2 dagar. Tack för det och fortsätt gärna
galen docka
Basen skorrar snabbt, de tunga pukorna skramlar fram i baktonen till den evigt pulserande synthen.
En galning, en ekorre, en atmosfär.
Pukorna ökar, virvlarna springer in tillsammans med pulsen!
Allting ökar i en och samma...
CRASH! där slår gongongen.
Gitarren börjar något som skulle kunna vara R.A.T.M, basen hoppar in på det efter ett tag.
Småljud i bakgrunden ploppar till.
De höjer tongången.
triangeln slår till.
orgeln kommer in i ungefärlig tajming med crash.
orgeln håller ut, plastiga prylar som slås på med pinnar av trä.
tonerna har bytat så många gånger att jag inte kan räkna längre.
en elektronisk liten plinkande pryl börjar existera tillsammans med allt annat. Den trivs!
Små små bakgrunden?!
Nu är vi trötta på att detta är så bra, vi bytar!
En ostämd stämma av något ökar sig uppåt, djupa skorrande hjärtslag kommer in i bilden men dör ut snabbt igen.
crash, spjeeew, HJÄRTSLAG!
förintelse
förödande faktum av funktionerna i kroppen.
Jag är en robot utan ström.
Jag är en hund utan ben.
Jag är en trött kille helt enkelt.
Har bara legat o dragit mig, inte gjort ett smack. Saknar vad det än var som höll mig igång.
Jag kan iaf prova att le så att det ser bra ut iallafall
utom all jord.
Ett visk på hjälp, en hare utan framtassar.
Man sitter ensam i en svart rymd med en stor spotlight riktad på dig ovanifrån.
Du förstår inte varför du är här, men det gör inte han som satte dig här heller.
Du undrar och grubblar till ingen nytta.
Jag ber dig tysta ner dina tankar för dom läcker ut ibland alla andras.
Nonchalerande;;;
Din spegelbild håller flabben och du flämtar till när du förstår.
Jag säger ingenting mer
förbaskad
Jag omger mig i mjuka saker. Allt för att det ska vara lättsamt och ointressant.
Mjukt som i filt, kudde och soffa.
Det är en stor stickad tröja som jag älskar.
Innuti mig skriker dom efter mat, dom får ingenting där nere och så ska det förbli.
psykos psykos psykos psykos...
Lila läppar och en halskedja av guld.
Jag bär på ringen och du får inte lov att bli osynlig för din mamma.
Menlösa ting ligger utspridda runt om min värld, dom kan inte göra mig illa, det kan nog ingenting göra.
Slö i huvudet och orken är utspridd runt om i världen, utan ork så kan jag inte hämta min ork. Hur ska man då göra?
Följ mig och se det jag vill att du ska se
.ut
Jag håller mitt huvud helt och hållet stilla. Ändå känns det som att det svingas åt alla riktningar på samma gång!
Det är inte varmare än kroppstemperatur, 28 grader t.om och det förväntade jag mig inte direkt.
Det är väl dags att ta tag i sig, göra det jag borde gjort för ett timme sedan.
En telefon ringer "DET ÄR JU LÄSKIGT!"...
Jag orkar inte titta längre, nu blundar jag och går...
inlåst
Jag är inlåst i en cell där det enda jag får i mig är kaffe och levebröd.
Min enda sysselsättning är Crush The Castle.
Fika i Helsingborg idag skall det bli, därför slutar jag skriva så att jag inte missar tåget, så att ni inte missar the story of your lives
