byråkratjävlar är innerst inne troll
Fy fasiken vad det är dax!
dax för daxet att daxa sin dax!
Jag har en gång i tiden fått höra att jag är mer ord än action, men det är för att jag är en sådan som hellre flyter iväg i en fantasivärld än verkligen gör det jag vill.
Men denna gången ska jag göra någonting spännande. något jag vill.
Jag har på sistonne börjat lyssna extra mycket på detektivbyrån, mer än normalt! och insett vilket vackert instrument dragspel är.
Pga. detta så ska jag hädanefter ta lektioner i hur man spelar dragspel av min morfar.
Det kommer bli svårt och krävas mycket tålamod men jag ska fan göra det för det är så jäävla fett!
Politiker som sköldpaddor
Politiker är som sköldpaddor, de är omringade av ett tjockt skal som skyddar de från det mesta så som skattebedrägerier eller något annat lagbrott. Som om de vore av någon slags högre makt där de lagar som de själva stiftat inte gäller dom själva.
De gömmer sig i skalet när de inte känner för att bemöta någon/något som de inte vill och sticker inte ut huvudet förän de har ett färdigskrivet tal som de kan luddigt och nästan knappt besvara de frågor som ställs.
Inte bara deras feghet är som slöldpaddor. de är t.om. lika långsamma, för dessa sköldpaddor är inte ute på vattnet, de är strandade i en torr jäkla värld. Lägger man in ett förslag så lär det inte komma på tal på ett par år om det inte gynnar de själva.
Egoistiskajävlasvinsombordedekapiterasmedenriktigtslöknivochenskivavitlökvidsidanom
dax för daxet att daxa sin dax!
Jag har en gång i tiden fått höra att jag är mer ord än action, men det är för att jag är en sådan som hellre flyter iväg i en fantasivärld än verkligen gör det jag vill.
Men denna gången ska jag göra någonting spännande. något jag vill.
Jag har på sistonne börjat lyssna extra mycket på detektivbyrån, mer än normalt! och insett vilket vackert instrument dragspel är.
Pga. detta så ska jag hädanefter ta lektioner i hur man spelar dragspel av min morfar.
Det kommer bli svårt och krävas mycket tålamod men jag ska fan göra det för det är så jäävla fett!
Politiker som sköldpaddor
Politiker är som sköldpaddor, de är omringade av ett tjockt skal som skyddar de från det mesta så som skattebedrägerier eller något annat lagbrott. Som om de vore av någon slags högre makt där de lagar som de själva stiftat inte gäller dom själva.
De gömmer sig i skalet när de inte känner för att bemöta någon/något som de inte vill och sticker inte ut huvudet förän de har ett färdigskrivet tal som de kan luddigt och nästan knappt besvara de frågor som ställs.
Inte bara deras feghet är som slöldpaddor. de är t.om. lika långsamma, för dessa sköldpaddor är inte ute på vattnet, de är strandade i en torr jäkla värld. Lägger man in ett förslag så lär det inte komma på tal på ett par år om det inte gynnar de själva.
Egoistiskajävlasvinsombordedekapiterasmedenriktigtslöknivochenskivavitlökvidsidanom
Spacemonkey.
Äntligen klar med mitt tappra försök till en samhällsvetenskaplig rapport.
Och jag måste medge att jag känner mig fri som en fågel. All press från skolan känns som bortblåst!
Men på måndag lär jag vakna och komma på att jag har en hel del annat att göra.
Men nog om det nu! NU SKA DET FIRAS!
Nej jag skojade bara, ingen jävla fest här inte!
Du hade ändå inte varit bjuden din jävel.
________________________________________________________________________________________________________________
Jävligt gött att jag har insett att jag inte är helt handikappad när det gäller skrivande. Sen jag startade bloggen har mitt skrivande blivit såå mycket bättre. I skolan då alltså.
Jag är något av en kvinnokarl
Då tänker ni säkert att jag menar att jag är bra på att ragga men det vettihundan. Det var allt jag hade att säga om det. vi låter det vara osagt som sagt sagt. sax...
Jag behöver en textmassa! något som sprider lite glädje samtidigt! en stor jävla klump text som jag skrivit, som gör folk glada! så jag försöker tänka ut något som jag kan skriva om utan att tycka det är kul att trycka på enter.
Under tiden jag funderar laddar jag upp en bild som robin tog idag. Som han lät mig shoopa!
Klumpar. Vafan är det? Det här degiga som ingen vill ha i såsen? Det är så betydelselöst att det inte ens egentligen borde finnas ett ord för det. Nu skriver jag till och med en klump med text om just klumpar. Hoppas verkligen ni njuter av er läsning era såssörplande eskimåer där ute! Tänk om det skulle varit klumpar i lejonkungen. Skulle man då tyckt att den var dålig? Aeh men när mofasa hoppar ner och blir överkörd av antiloperna så kom det en jävla massa klumpar. Så i princip så missade man hela den scenen. Så det har inte hänt. Vi vet egentligen inte ens om att det var några antiloper. För klumparna var ju ivägen. Jävligt sorgsen historia, men jag gillar apan i trädet. Dels för att hans frukter är så jäkla najs (dom ser sjukt smaskiga ut + att man kan rita med dom) och dels för att han är som en pårökt gammal farfar. Kanske är det för att jag inte riktigt haft en farfar. Lite sorgsett men finns folk som inte har haft några föräldrar så att säga. Det är ju aningen värre... Men en klump kan man tåla att vara utan tycker jag. Klumpar i jordgubbssaften är inte så jävla bra heller för då sätter det stopp i sugröret, så suger man hårdare och har man otur så lossnar klumpen och fastnar i halsen. Så en klump skulle ju i princip kunna döda en människa utan att tveka. sånna är dom... Nu har jag inte tryckt på enter på länge och det känns förjävligt. Men det är sånt man måste lära sig hantera ibland. Jacob i min klass försökte leva utan smajlisar för en dag. han klarade sig några meningar sen var det hela matat åt grisarna. Är en klump symetrisk? För egentligen vet jag inte hur den inte skulle kunna vara det. Dom har ju inga egentliga mått. Man borde startat en grupp som hette måttbandet o spelat jävligt coola låtar på diverse instrument. Men det lär aldrig hända. precis som The Easter Band (isterband eller påskbandet). . Nu tänkte jag avslutade detta med en sista grej som jag hoppas hänger med i klumpen. Jag älskar klumparna i Jordgubbskräm för dom är så jävla goda och är egenligen typ bara socker och godhet.
Peace in!
Och jag måste medge att jag känner mig fri som en fågel. All press från skolan känns som bortblåst!
Men på måndag lär jag vakna och komma på att jag har en hel del annat att göra.
Men nog om det nu! NU SKA DET FIRAS!
Nej jag skojade bara, ingen jävla fest här inte!
Du hade ändå inte varit bjuden din jävel.
________________________________________________________________________________________________________________
Jävligt gött att jag har insett att jag inte är helt handikappad när det gäller skrivande. Sen jag startade bloggen har mitt skrivande blivit såå mycket bättre. I skolan då alltså.
Jag är något av en kvinnokarl
Då tänker ni säkert att jag menar att jag är bra på att ragga men det vettihundan. Det var allt jag hade att säga om det. vi låter det vara osagt som sagt sagt. sax...
Jag behöver en textmassa! något som sprider lite glädje samtidigt! en stor jävla klump text som jag skrivit, som gör folk glada! så jag försöker tänka ut något som jag kan skriva om utan att tycka det är kul att trycka på enter.
Under tiden jag funderar laddar jag upp en bild som robin tog idag. Som han lät mig shoopa!
Klumpar. Vafan är det? Det här degiga som ingen vill ha i såsen? Det är så betydelselöst att det inte ens egentligen borde finnas ett ord för det. Nu skriver jag till och med en klump med text om just klumpar. Hoppas verkligen ni njuter av er läsning era såssörplande eskimåer där ute! Tänk om det skulle varit klumpar i lejonkungen. Skulle man då tyckt att den var dålig? Aeh men när mofasa hoppar ner och blir överkörd av antiloperna så kom det en jävla massa klumpar. Så i princip så missade man hela den scenen. Så det har inte hänt. Vi vet egentligen inte ens om att det var några antiloper. För klumparna var ju ivägen. Jävligt sorgsen historia, men jag gillar apan i trädet. Dels för att hans frukter är så jäkla najs (dom ser sjukt smaskiga ut + att man kan rita med dom) och dels för att han är som en pårökt gammal farfar. Kanske är det för att jag inte riktigt haft en farfar. Lite sorgsett men finns folk som inte har haft några föräldrar så att säga. Det är ju aningen värre... Men en klump kan man tåla att vara utan tycker jag. Klumpar i jordgubbssaften är inte så jävla bra heller för då sätter det stopp i sugröret, så suger man hårdare och har man otur så lossnar klumpen och fastnar i halsen. Så en klump skulle ju i princip kunna döda en människa utan att tveka. sånna är dom... Nu har jag inte tryckt på enter på länge och det känns förjävligt. Men det är sånt man måste lära sig hantera ibland. Jacob i min klass försökte leva utan smajlisar för en dag. han klarade sig några meningar sen var det hela matat åt grisarna. Är en klump symetrisk? För egentligen vet jag inte hur den inte skulle kunna vara det. Dom har ju inga egentliga mått. Man borde startat en grupp som hette måttbandet o spelat jävligt coola låtar på diverse instrument. Men det lär aldrig hända. precis som The Easter Band (isterband eller påskbandet). . Nu tänkte jag avslutade detta med en sista grej som jag hoppas hänger med i klumpen. Jag älskar klumparna i Jordgubbskräm för dom är så jävla goda och är egenligen typ bara socker och godhet.
Peace in!
Days & Peanutbutter
Här kommer ett svar.
sagabaga om Geisha: Har läst din blogg till och från ett tag nu, älskar verkligen dina drömmar. De är så...kreativa! Vad gör du för att få så intressanta drömmar? Förstår inte.
Jag äter en stadig frukost, sover lite i förhållande till vad jag borde, umgås med konstiga men underbara kompisar, sitter mycket framför datorn och ritar konstiga bilder i photoshop. INGET kan gå fel!
Min Dator
Denna skapelse är platsen där allt händer för min del.
Jag sitter vid henne så många timmar om dagen att jag borde gifta mig med henne.
Om ni inte har märkt det så har ni tappat förståndet!
På senaste tiden har jag blivit jävligt paralyzed pga att vi har så jävla mycket att göra i skolan! Allt har kommit samtidigt istället för utspritt på terminerna. Jag klarar knappt läget.
Jag har följande att göra:
Sen har en person jag känner avlidit. Inte för att jag kände honom så värst bra, men ändå! Det tar lite i mitt huvud att någon jag träffat har dött! Det har liksom aldrig hänt förr...
Därför vill jag liksom göra saker, leva livet, visa för alla vem fan jag är och att jag är så jävla grym som jag vill vara! för nästa sekund... Så kanske jag inte är kvar? Man vet aldrig när det händer! Allt och inget kan gå fel! jag tycker det är så jävla hemskt att mänskligheten är så som den är!
Den kunde varit vacker och alla kunde ha levt i harmoni och älskat varandra! Men istället börjar vi dömma folk vi inte känner, vara elaka och utfrysande mot varandra, kriga både fysiskt och psykiskt! Det är så jävla patetiskt av oss! Alla människor borde samlas, älska livet och bara dela allt man har! för vi är av en och samma ras! MÄNNISKAN!
Skärp till oss för helvete! Vi kan inte leva såhär!
Pga. allt detta så går jag typ in i ett jävla paralyserat stadie i mitt liv där jag inte kan göra ett skit skolarbete för allt står stilla i mitt huvud för att det är för mycket att göra.
Istället för att skriva på min samhällsvetenskapliga rapport som jag egentligen skulle ha gjort idag så gjorde jag den här helt betydelselösa bilden.
Hejdå sa jag!
sagabaga om Geisha: Har läst din blogg till och från ett tag nu, älskar verkligen dina drömmar. De är så...kreativa! Vad gör du för att få så intressanta drömmar? Förstår inte.
Jag äter en stadig frukost, sover lite i förhållande till vad jag borde, umgås med konstiga men underbara kompisar, sitter mycket framför datorn och ritar konstiga bilder i photoshop. INGET kan gå fel!
Min Dator
Denna skapelse är platsen där allt händer för min del.
Jag sitter vid henne så många timmar om dagen att jag borde gifta mig med henne.
Om ni inte har märkt det så har ni tappat förståndet!
På senaste tiden har jag blivit jävligt paralyzed pga att vi har så jävla mycket att göra i skolan! Allt har kommit samtidigt istället för utspritt på terminerna. Jag klarar knappt läget.
Jag har följande att göra:
- Göra saker till min och Jacobs projekthemsida så som tutorials, texter, hitta buggar, klaga på Jacob.
- Skriva en rapport på hur projektet har gått + skriva loggböcker varje vecka om hur projektet går.
- Skriva en samhällsvetenskaplig rapport (skitsvårt iom att jag aldrig gjort det förr.
- Göra en grafisk profil åt ett valfritt företag.
- Skriva klart ett manus till min och Jacobs film
- Filma skiten.
- Redigera filmen så in i helvete i After Effects.
- Skaffa APU-plats
- Plugga teori till körkortet.
Sen har en person jag känner avlidit. Inte för att jag kände honom så värst bra, men ändå! Det tar lite i mitt huvud att någon jag träffat har dött! Det har liksom aldrig hänt förr...
Därför vill jag liksom göra saker, leva livet, visa för alla vem fan jag är och att jag är så jävla grym som jag vill vara! för nästa sekund... Så kanske jag inte är kvar? Man vet aldrig när det händer! Allt och inget kan gå fel! jag tycker det är så jävla hemskt att mänskligheten är så som den är!
Den kunde varit vacker och alla kunde ha levt i harmoni och älskat varandra! Men istället börjar vi dömma folk vi inte känner, vara elaka och utfrysande mot varandra, kriga både fysiskt och psykiskt! Det är så jävla patetiskt av oss! Alla människor borde samlas, älska livet och bara dela allt man har! för vi är av en och samma ras! MÄNNISKAN!
Skärp till oss för helvete! Vi kan inte leva såhär!
Pga. allt detta så går jag typ in i ett jävla paralyserat stadie i mitt liv där jag inte kan göra ett skit skolarbete för allt står stilla i mitt huvud för att det är för mycket att göra.
Istället för att skriva på min samhällsvetenskapliga rapport som jag egentligen skulle ha gjort idag så gjorde jag den här helt betydelselösa bilden.
Hejdå sa jag!
