fruset hjärta

Avliden och avtrubbad man som vandrar längst vägkanten.
Tågen har spårat ur och ingen kan tala om för mig varför.
Korparna sitter på avskalade nakna grenar. De kraxar glåpord mot dig och du kan inte nå en enda av dom.
Klick, Klick, Klick...
Tiden går och du sitter fastlimmad i samma position som förr
Ingen är besviken på mig, ingen är besviken på dig. Jag är en ko som betat på samma halmstrå för länge och du såg det. Bonden blev upprörd
köttfärs?
Signalerna skickas men du har ingen täckning.
Kapitlet är slut men du vill fortsätta läsa, på med dina läsglasögon och du kan fortsätta hur länge jag vill

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0