En helt ovanlig blogg

Hellre höstpepp! Än höstdepp!

När mörkret faller, framträder något inom mig! något som saknas! jag känner att det är där! men jag har baskemig ingen aning om vad det är! kan du vara snäll och berätta?
Med massa vinbärskarameller från chippo, hipedihopedi i mina högtalare så tar jag det lugnt. Jag måste byta låt, men har precis börjat denna! tänkte precis likadant när den förra låten spelades...

Jag stoppar en vinbärskaramell i munnen, det smakar finurligt.
Halstablett eller godis? det är svårt att avgöra... Men ängslig blir man när man inte vet vad det är jag stoppar i munnen.

"Uppfriskande karamell, Ingedienser: sötningsmedel,isomalt, acesulfam K, surhetsreglerande medel, arom,färgämnen"

Lite så känner jag angående mitt liv. Jag ser ingedienserna men vet inte riktigt vad det är jag stoppar i det.
Hade jag vetat exakt så hade jag kanske inte lagt det i mitt liv.
Jag känner livets söta smak tyna bort, känner den bittra sanningen ta tag runt mina smaklökar och få mig att vilja spotta. Men jag gör det inte, det är bara att svälja och ta det som en gamling.
Dvs. med en liten nick och ett "ja..jaa..."



Denna bilden beskriver nog ganska mycket hur min höst känns just nu. Varm, mysig, men ändå så gör den mig galen. Vet inte om det är vädret eller skolan. Men någonting är det...

Jag känner en känsla som jag inte kännt på väldigt länge. Den är till dig.
Den får mig att tänka på annat än väder och skola. Den befriar mig så länge jag pratar med dig. Kanske känns lite framfusigt men det struntar jag nästan blankt i. Har jag något som känns riktigt bra i mig så tänker jag inte släppa det även om det så skulle gå emot både moral och lagstiftningar.

Nu känner jag att jag fått ur mig en del saker... vettiga saker...
Den jobbiga känslan som jag kännt tonas av en bit, jag biter i karamellen jag sugit på hela tiden jag skrivit, känner hur det knastrar mot mina tänder, jag skriver denna sista raden och känslan är borta.



for now...